Var förbi Byggfabriken på lunchen i fredags. Jag har gått och suktat efter att prova lite nya färger, kanske för orangeriet men också rätt mycket för att det bara är kul. På byggfabriken säljer de Ottossons vanliga superba linoljefärg men de har även ett par specialkulörer som de tagit fram själva från Ottossons. Jag plockade på mig småburkar av Sandgrå, Veronagrå, Grågrön samt Degerbergagrön. Samma känsla som att köpa dyra skönhetsprodukter, flärdfullt och onödigt men ack så härligt
Härliga, härliga färger...
Sen gällde det bara att hitta något att måla på. Ett bord i köksträdgården såg lite ledset ut.
Inköpt på plantagen, tacksamt nog hade lasyren släppt på mindre än ett år, så det var bara att slipa lätt och schellacka.
Såhär ser kvisthål utan schellack ut efter en vinter. (måste bygga ett litet förråd till trädgårdsmöblerna... )
Jag bestämde mig för lite randigt!
Degerbergagrön på de stora brädorna och de övriga slumpmässigt på de små. Vilket är lite svårt faktiskt, hjärnan vill ogärna låta slumpen råda. Solen sken och jag lyckades mer eller mindre hålla ordning på rätt pensel till rätt färg
Och så var klockan kvart i tio igen, myggen började anfalla och vinet var slut. Men det blev rätt så roligt med randig cirkus. Andra strykningen får vänta, det var torrt igårkväll men satsade på stranden istället för målning. Nu är det nog ganska blött efter det här ovädret, tusen blixtars natt.
Den Veronagrå är grå med mycket isigt blått, sandgrå är mer som champinjon och grå-grön är rätt så, grå-grön helt enkelt. Sandgrå tror jag kan vara fin på köksskåp om man vill ha det i en vuxen crème-färg utan aprikost. Får se hur det tar sig ut efter nästa strykning. Degerbergagrön är en ny favorit. Om man skulle ta att ge sig på stolarna med...