På fredag ska jag och en kollega ha en liten examensfest. För oss själva! Jag började läsa på min utbildning 1998 men examensarbetet blev aldrig klart. En skilsmässa, arbete utomlands, en separation, bröllop, ivf-behandlingar och sjukdomar följde och tippade hela tiden över vågskålen. Förra våren tog jag och en kollega tag i saken och fick en projektplan godkänd. Sen fick han barn och tidsplanen sprack. Igen. Men. I ett samtal med institutionen i andra ärenden fick jag information om att vi hade till 30 Juni på att bli klara, sen skulle Bologna-processen skicka ut oss i yttre rymden som aliens utan möjlighet att återkomma så då fick vi banne mig fart. Det var den 15 April som jag fick reda på detta, så i Maj begärde jag tjänstledigt och sen så har jag skrivit så jag fått tennisarmbåge och tinnitus, men det går väl över! Klara är vi på torsdag, så på fredag blir det fest.
Fantastiskt roligt att kunna fokusera på en endaste sak så länge, känner mig renad i själen och vederkvickt i hjärnan, Nu har vi försökt rena trädgården i helgen och barnsäkra de allra farligaste områdena. Det är så kul att vara ute i trädgården, från tidig morgon till sen kväll och bara greja utan att tänka. Gosa med grannens katter, räkna svalorna, bära fikabrickor ut och in och ta ett glas vin i solstolen.
Jag var inne på att göra jätte-mycket, men sen kom jag på att om jag gör alla projekt jag tänkt för sommaren på en gång så har jag ju inget kul kvar sen, så jag lugnade mig. Det viktiga är att det finns plana ytor att gå på och inte så mycket hål.
Före |
Ett farligt ställe var den här vallgraven in till entrén och uteplatsen. Det har en hög snubbelfaktor och är inte så kul sätt att välkomna sina gäster på.
Efter |
Sen hände det lite saker på framsidan. Såhär fin var vår framsida i vintras.
Före |
Såhär ser den ut nu.
Efter |
Under tiden |
Det är väldigt oinspirerande att göra samma arbete två gånger, men stenraden hade fått några smällar så det blev ändå liiite bättre denna gången. Och det kommer bli sååå mycket bättre i källaren när inte allt regnvatten samlas vid husknuten eftersom dagvattenrören är gamla skruttiga terracotta-rör. Vi passade också på att be dom slänga ner en slang för fiber, så behöver vi inte gräva så mycket för det sen när kommunen får ändan ur vagnen med det. Aldrig mer släpper jag in en grävmaskin på denna tomten. Aldrig mer!
Annars kommer jag mest minnas Maj 2015 för det här. En månad av gudomlig tulpanblomning.