En blomma i en kruka på en stenbänk i ett underbart landskap där stenmaterialen hämtats från närmsta bäck, där färgerna möter varandra i intensitet och där varje växt har rätt storlek och form för sin plats, där dynamiken är stark och fåglarna flyger genom buskarna. Den krukan glömmer man aldrig.
Gården Allt-y-Bela är en plats med så stark närvaro och karaktär. Naturen omkring är inte vild natur, det är betade hagar och stråk med växtlighet mellan hagarna för att hindra får och kor att rymma. Ett vävt rutnät av häckar och grönt gräs. Ett ljus som är mjukt och varmt, ett naturliv som hörs och syns. Kor, får, fåglar, ekorrar, insektssurr och annat som prasslar i buskarna.
Trädgården är en gränslös yta, som så underbart tar in omgivningen och tolkar den. Detta är att knyta ihop huset med naturen. Att ta in elementen från naturen hela vägen in till husgrunden, inte att lägga trä och sten från huset hela vägen ut till tomtgränsen. Önskar att denna pollett hade kunnat trilla ner hos sk trädgårdsdesigners som smäller upp utomhuslounge efter utekök efter trädäcks-öken. Grönt är skönt.
De formklippta växterna spelar mot träden på kullarna.
Växterna förankrar husen i naturen, omfamnar och väver ihop.
Den vackra natursten som använts till gångar och murar kommer från bäcken som rinner genom gården. En bäck som blivit knivskarp med murade stensidor, och är en nu del av en amfiteater.
En stenmur upp mot perennrabatter och köksträdgård. Till höger kommer bäcken från kullarna.
En fantastisk utgångspunkt för långa promenader på kullarna.
