onsdag 13 mars 2013

Luthersk dagbädd

Är ett orangeri den kvinnliga motsvarigheten till en Man Cave? Utan biljardbord, mikrobryggeri och en gigantisk tv-anläggning men fyllt av kravlösa nöjen. Ett bara-vara med lagom legitimitet. Det finns ju ingen som vet vad man egentligen gör när man sitter där ute bland växter, verktyg och en stillsam atmosfär. Glaset immigt och vitkalkat.

Eller är det bara motsvarigheten till en stubbe i skogen. En tänkarstubbe med full belysning och väderskydd.

Vilket som finns det drömmar i mig, och förväntningar, som känns rätt långt ifrån vad jag kan tänkas kunna åstadkomma odlingsmässigt därute. Det är något starkare som suger tag i en. Jag tror för mig är det nog mest atmosfären jag vill åt. Vilket är rätt fascinerande för allt mitt planerande har handlat om att "det ska vara på riktigt". Ultrapraktiskt.

Det gör det lite enklare att gå vidare när man hittar sin drivkraft. Jag vill skapa en fullt fungerande kuliss. Som luktar och smakar på rätt sätt, för jag tror inte det lugnet jag är ute efter infinner sig utan ett visst mått av praktiska sysslor först. Vila i sitt anletes svett så att säga. Eller, kanske ryggsvett. Man vilar ju inte på ansiktet. Får bli oömma överdrag på den där dagbädden. Det finns ju en hel religion om det där, arbeta sig till sällhet. Hur oaptitligt och kravfullt det än låter så fungerar det. Den största dagen är när man får sitt te efter en dag av törst. Som Boye skriver, Det är vägen som är mödan värd.

Här....








och här...




3 kommentarer:

  1. Shit vad skoj!! Det kommer att bli skitsnyggt! Klart ni ska använda det där lilla huset som nåt annat än förråd, vansinne annars!! Åh, blir så avis!! Vi må har en 300m2 stor lada men jag vill också har ett litet mysigt skjul att göra om ju :(

    Lova visa varje steg här på bloggen ! :)

    KRAM

    SvaraRadera
    Svar
    1. det är nåt speciellt med småbyggnader...

      Radera
  2. Oh, an "orangerie" would be so much fun. How I envy you!
    Kram,
    Magali

    SvaraRadera