Sommaräng

Fyra cm jord på en geotextil räcker tydligen rätt långt. Käre värld vad det växt. En fröpåse med "ängsblandning" från plantskolans ställ, troligen inte så mycket inhemskt men ändå, och en påse kvarglömd blåklint.

Såhär såg det ut i Maj,

Nu ser man knappt tegelpelaren för allt grönt. Bakom Alchymisten skymtar en lummig ängspergola.

Hej Äng!

Inser att jag måste skaffa en flora, har ingen aning om vad det heter som kommer upp. Blåklint, vallmo, sen tar det slut. Fattar inte att det får plats så många olika växter på sån liten plats.

Det är också häftigt vad snabbt det ändrar färg, blommorna utvecklas snabbt och avlöser varandra. Om vi någon gång flyttar till ett annat hus med en stor gräsmatta så är det detta jag kommer göra, lägga ut ytor med olika ängsplanteringar. Det behöver ju inte vara naturalistiskt heller, här känns det som en teater.

Jag har faktiskt lyckats få till den teatrala barockkänslan jag ville ha till i denna delen. En utklädd frukt-trädgård. En uppsminkad och utstuderad fruktträdgård. Pergolan med en extremt färgglad hyper-äng,

uppstammade fruktträd och blanka kulor, 

och uppstammade vinbärsbuskar med långa röda hängen. Och hypergrön gräsmatta. Vi fick lite gräs över och rullade ut en del här, utan förarbete. Åkervindan kommer ta sig igenom men gräsklipparen får klara det bäst den kan.

När handen läkt ska jag fortsätta här, glaskulor och stiliserade frukter i keramik hade varit läckert för att få till det överdrivna när blommorna är klara med sin frösättning.

Färdig äppelspaljè!

Frukträdgården har blivit så fin nu, spaljén är på plats. Höjd behövs i ett litet trädgårdsrum. Till slut föll valet på en spaljélösning med armeringsjärn, trädgårdens quick fix.

Inte helt olikt inspirationsbilden från Mars 2015 men det har krävts en del arbete att gå från före till efter. Gräva upp en björkrot inte minst.

Förra våren med fint gammalt nätstaket och narcisser på väg upp.

Allt arbete i trädgården som inte innebär arbete med växter eller gräva får mig  ofta riktigt arg.  Det är som att det är mycket, mycket jobbigare bara för att det är ute. Måla till exempel. Inne har man målarbockar. Ute sitter man som ett S och får myror på benen och kramp i vaderna. Krypa in mellan ett plank och en träd...

Snickra inne med riktiga bänkar är ju inget problem. Att slå i märlor på en flexig pinne kräver ensamhet och ett visst mått vansinne.

Men klart blev det, nu ska jag luckra och gödsla och plantera lite mer växter i listen, så blir det sådär ljuvligt grönt som jag tänkt mig.

Nu var det ju bara ett nätstaket i tomtgräns när spaljén började byggas, men det ser inte så tokigt ut i verkligheten. Grannens plank kommer försvinna ännu mer när äppelträden tar över.

Ängsblommorna tar sig rätt bra under pergolan, men jag har fullt sjå att få med maken på tanken att sånt som är ogräs på andra ställen mycket väl kan ha varit i fröpåsen. Ok, jag är inte helt säker på det själv eftersom jag inte vet vad de heter, men de är lite för många för att vara en slump tänker jag.

Nu är det kvar att plantera en ros borta i gräset.

Så gräs lite här och var. Ta ner det gamla pilestaketet mot grannens häck.

Ta bort plattorna längs med huset och lägga kalksten och plantera lavendel och stockrosor. Dock får det vänta tills vi målat huset en gång till med en ljusare gul.

Och renovera fönstret, men det är inte på trädgårdens att-göra-lista så det så!

Fruktträdgården UPPDATERING

Bygga klart spaljén och plantera tre små träd. Innebär målning, grävning och lite snickrande.
Duk, stenmjöl och stenläggning på uteplatsen. Ta bort busken, spraya portalen grön och plantera klätterväxter. En fontän i mitten
Nytt: Plantering längs med huset

En bit till på vägen med äppelspaljén

Helgens stora attraktion var ju kökslådorna på stycket, kommer att bli grant när det grånat och fyllts med hallonbuskar. På andra sidan häcken fick maken till den sista saknade stolpen av de fem som krävdes för en fruktspaljé med värdighet. Fyra stolpar går ju men fem är optimalt. Råkar vara samma antal som vi fick plats med efter att gränsbjörken fått ge vika. Så nu har vi ett två äppelträd, ett päron och ett kvitten ´vranja´. Jag hade egentligen helst bara haft äpplen men det var så sorgligt utbud av spaljerade äppelträd på Flyinge denna våren så det fick bli något annat.

På slutet av raden utanför den sista stolpen lyckades jag även få plats med ett uppstammat krusvinbär, eller Jostabär som det stod på lappen. En blandning av vinbär och krusbär. Jag har ingen aning om vad det ska vara bra för men det var det högsta uppstammade bärträdet de hade på Flyinge. Jag gillar bra löpmeterpris på mina växter! 

Allt blommar väldigt tacksamt i fruktlunden just nu. Pelarkörsbäret är gudomligt, alla äppelträden är också himla fina. Jordgubbarna börjar komma så smått.

Pelarträden med Redcat och Goldcat är bara så söta.

Längst bort i äppelspaljén står två uppstammade röda vinbär, som tydligen ska ha extra långa klasar. De kommer bli en liten entréport bort till hallonlådorna.

Jag har bestämt att det blir armeringsjärn mellan stolparna istället för en träspaljé. Det blev så massivt när grannens plank kom upp, det känns som att det räcker med trä på denna delen och jag vill framhäva träden lite mer. Samt att det kommer gå tusen gånger snabbare att få upp... Målade alla stolparna i övedsgrönt blandat med zinkvitt, inte 50/50, mer grönt denna gången. Övedsgrönt är en så himla fin färgmatch till äppelblad. Den passar också väldigt bra till den kamouflage-sprayade pergolan.

Stolpen närmast uteplatsen har sjunkit 10 cm under vintern, så den måste någon stark (jag) lyfta upp så att vi kan hälla ner lite mer makadam i botten. Undrar när jag ska sluta vara så slarvig, men det kommer nog inte att inträffa. Jag är ok med att göra om saker ibland, hellre det än att det tar för lång tid i början.  I rospergolan har jag strött ut ängsfrön som ska bli spännande att se hur det tar sig. Jag tänkte beställa från Pratensis, de har så mycket häftigt, men kom inte loss utan plockade två påsar från plantskolan när jag var där. Det är fiberduk och ett par cm tråkig jord ovanpå. På sådden siktade jag ett tunt lager planteringsjord. Det ska man egentligen inte göra men vår jord blir till infertilt damm om det exponeras för solen efter grävning. När man sedan vattnar på den blir marken till cement så jorden behövde lite solskydd.

Fruktträdgården UPPDATERING

Bygga klart spaljén och plantera tre små träd. Innebär målning, grävning och lite snickrande.
Duk, stenmjöl och stenläggning på uteplatsen
Ta bort busken, spraya portalen grön och plantera klätterväxter. En fontän i mitten? Brännässlor och slingervinda gör det hela intressantare.

Spaljerade äppelträd på rad!

Kan det vara så att vissa saker längtar man efter mest för att namnen är så vackra?

Espalier
Orangerie
Orchard
Äng

Jag har försökt mig på en äng bakom orangeriet. Visionen var påskliljor och kungsängsliljor under äppelträd och en växtlighet som rådde sig själv. Surrande bin. Men det blev mest åkervinda av det hela. Och den japanska parksliden skickade upp en trevare i höstas. Ovackra ord. En enda liten knöl fick mig att gå i spinn, trodde att jag kontrollerat hydran som växer i grannens häck. En liten knöl under äppelträdet bland jordgubbsplantorna.

Inser att jag måste göra om för att komma närmare drömmen, flytta ut the last line of defence. Jordgubbarna blir flyktingar mot en okänd plats när jag gör ytan under äppelträdet till ingenmansland. Markduk, ogräsduk, sand och sten. Kan det bryta hydrans ben?

Det är en särlig stämning där som saknas i resten av trädgården. 

Tystare, varmare, vildare. Så det är mycket som står på spel. Och detta är inget man kan se på papper eller på en bild, den särliga stämningen. Svår att uppnå, lätt att förstöra.

En liten undangömd hörna, ett trasigt stolpstaket. Vindstilla.

Här kan man sitta skyddad från livet på gatan, sol från tidig morgon till 2-tiden.

Åt höger från sittplatsen står en rad med odlingslådor och en vedhög som inte har ett bra ställe att vara på än. Lådorna ska flyttas till soligare ställe.

Längre bort skymtar man pergolan och här kommer solen runt hörnet på sommarkvällar. Kortsidan av orangeriet är rakt i norr.

Så min tanke är att få in mer spaljerade träd, rosor, bågar och lite kul. Med en tennisarmbåge lyckades jag gräva fyra stolphål och maken gjöt och passade så att det bidde rakt, mer eller mindre. 

Enligt uppgift så ska vi aldrig, aldrig mer gjuta egna stolpar! Min lilla kråka ledsnade hårt. En mut-mojito hjälpte upp humöret något och det blev klart till slut. Jag tycker att färdiga plintar är svårare, för då måste man gräva så himla perfekt, och jag tycker att det är svårt att få stabilt. Men så är ju jag grävansvarig och inte mätansvarig så jag är väl lite partisk. 4-5 timmar tog det nog, men då var det även lite ogräsrensning inblandat. (Jag gissade på 2h, tur att ingen arg snickare var inblandad)

Denna gången använde vi plattjärn och inte stolpskor. Lite smartare val...

Så vad ska plintarna vara bra för då? Jo, spaljéträden ska få något snyggare att växa på.

Mellan stolparna blir det antingen vajer eller en spaljé. Staketet hade jag tänkt ersätta med ett kastanjestaket, men grannen ska ju vara med på det också, så vi får se när vi pratat om 

det om de är pigga på idén.

Nåt åt det här hållet!