måndag 11 mars 2013

The Potting Shed

Innan ett projekt är klar är jag mentalt redan tre bort. Alltså, medans tornrummet fysiskt renoveras håller jag så smått på att samlar ihop idéer till näst-näst-nästa. Det nästa och näst-nästa är redan löst hur det ska göras, så långt som jag nu tycker att det behöver lösas i förväg.

Jag målar med breda penseldrag. Det brukar lösas bäst när man står mittuppeidet.

Iallafall, det viktigaste i mina husdrömmar i en tio år har alltså varit någon form av uterum för gröna tankar, plantering, apelsinträd och en tekanna med väldigt rosa rosor. Växthus, orangeri, vinterträdgård, varianterna är många. det slutar alltid med att jag inte tycker om växthus. Inte såna som jag har råd med i vart fall =)

Min älskade make har fallit hårt för en av mina idéer, och nu börjar det ta form. Vi har ett förråd.

 Och vi har tre par glasade verandadörrar.
Som jag köpte på genbygs internetsida när jag var hemma själv i lördags. Han borde verkligen ta mitt visakort när han går ut...

Kopplar ni?


Yep. Till sommaren är det dags att rensa ur förrådet och konvertera det till mitt orangeri/potting shed. Planen i första läget att sätta in dörrarna på långsidan och riva gipsinnertaket, så att man ser bjälkarna. Vi har ingen aning om hur det ser ut ovanför, men det blir nog bra med lite vitt.

Vi har varit lite fundersamma på taket, glas eller inte, men i första läget tänker jag nog att ha kvar det. Kortsidan mot söder kan glasas upp helt, det släpper in en hel del ljus. Jag vill ju gärna kunna värma upp det till ca fem gradet på vintern.
Vi såldes in på idén ännu mer efter att ha besökt hem och villa-mässa, med Peter Englanders nya uterum. Bara dörrar och ett fönster och det var faktiskt riktigt bra. Hittar ingen bra bild från mässan men typ såhär.
Englanders utedröm
Golvet har jag inte riktigt pejl på. Rustikt, kanske terracotta, nåt som tål jord och slabb och ett och annat tespill....
My Precious...


onsdag 20 februari 2013

Gipsputs på ledig tid

Min favorit i renoveringsprocessen är när skönheten återvänder. Från lager-på-lager, kletigt och falskt via nerskrapat, trasigt och flammigt till enhetligt och äkta. 

Slitna uttryck men man kan känna och se skillnaden. 

Det är som om sinnena väcks till liv när man använder naturmaterial.
Vete sjutton hur den evolutionära utvecklingen har sett ut för att jag ska känna mig mer levande bland sten och trä och växtoljor än med glasfiberväv, syntetiska polymerer och petrokemisk "lack" men så är det. Inga pekpinnar, inget moraliserande, inget miljötänk, bara enkelt. 

Det finns ett rätt och det känns i hela kroppen när jag hittar dit. Efter att jag upplevt det behövs inga argument. Jag bara vet. Jag nöjer mig inte med något annat längre. Och jag börjar bli rent meditativ i processen, precis som under ett bra yoga-pass rinner tiden ljudlöst förbi.

tisdag 19 februari 2013

Takhöjning



Den uppmärksamme noterade säkert det vackert dekorerade stödbenet i inlägget om el. Nej, det i trä!


Precis samma dekorationer som de två kvarvarande stödbenen på alphyddan.
Slump?

tror inte det

Jag tror nämligen att det mansardtaket är ett senare påfund på detta huset. Mansardtak är ett sk brutet tak, vanligt på 1700-talets säterier och senare från sekelskiftet och framåt på sk Patriciervillor. Det ansågs pampigt, och är rätt fiffigt eftersom takhöjden blir bättre på sidorna

Sadeltak
Mansardtak










Många hus kring 1890 byggdes med sadeltak med ordentligt överhäng, säkert bra för de träfasader som fick fint regnskydd. Om man säger stationshus får man nog rätt bild i huvudet. SJs arkitekt Folke Zettervall har ett par hus med sadeltak på sitt samvete.
Bodens stationshus, 1894, originalet i mitten, "nationalromantik"

Dagarns stationshus, 1900, "jugend"


Östra fasaden
Jag kan gott tänka mig vårt hus med ett sadeltak liknande stationshusens. Tegelutbyggnaden till vänster under alpstugan var det som gjorde att alpstugans stödben kunde återanvändes i taket. Taket till höger är i mina tankar ett sadeltak, inte valmat som här. 

Nu är det så att arkitekturstilar är rätt svårdefinierade. Arkitekter på den tiden var inte lika styrda av byggbolagen, murarna var i många fall både byggare och arkitekter, och medelklassen trivdes lika mycket då som nu med det som var bekant. Stilarna släpade in i varandra, fick olika uttryck i staden och på landet, i trä och sten.
Jugendstilen och Nationalromantiken hade dessutom liknande ambitioner, hantverket hyllades. Som jag ser det är båda sprungna ur den tidiga arts and crafts rörelsen, Jugend utvecklades till något helt eget som alla städerna skapade i, medan Nationalromantiken föll in i tankarna om det ur-nordiska. Som om folk förr bodde i norska stavkyrkor med drakar på taket =) Villan måste ju också varit ett roligt nytt objekt att rita, till skillnad från slott, kyrkor, bondgårdar och skolor var det inte ju lika låst till formen. Så jag fortsätter att kalla huset för ett Jugendhus, med en liten blinkning. 




lördag 9 februari 2013

Showdown

Snickerifärg 0 - Louise 1

The heat is on!

Josåatt... Bara att sätta igång. Värmepistolen, skrapan, arbetsbyxan å kåpor med radio. Another plastfärg bites the dust.

måndag 28 januari 2013

Säker el

Vi är inne i den lite långsammare fasen av renovering,  eldragning. Fräsa och knacka tegel för nya uttag. Och hitta vart de gamla trådarna går så att man kan dra om dom. Detektivarbete värdigt en Ture Sventon. Bjuder på den här roliga bilden av min make. 

Han hänger ut ur en vindslucka tre meter upp.






torsdag 17 januari 2013

Eldfunderingar

15,7 grader i köket på morgonen. 22 grader uppe i sovrummen, samtliga radiatorer på max. Vi lider av ett felrenoverat hus.  Det går inte att "öppna upp till nock" i ett hus utan ventilationssystem. Bara så ni vet. Värmen stiger upp från trapphuset, bort från köket, upp på plan 2 och lägger sig att vila på loftet på plan 3. Sen bestämmer sig luften för att komma ner igen när den svalnat av, en kall ström rinner nedför trappstegen tillbaks till köket.

Vi ska göra om lite, så småningom, bygga igen, glasa upp, och så, men för det krävs en hel omplanering av köket. SÅ DET DRÖJER ETT TAG.

Så vi tänker installera en kamin för lite strålningsvärme, bygganmälan är fixad, nu behöver vi bara bestämma vilken. Bara.

Såhär ser köket ut när man står i trappen. Vi har faktiskt flyttat köksbordet till fönstret nu. Man ser det inte men över halva köket finns inget tak. Spottar, inga taklister, släta golvsocklar.
Murstocken = den vita lilla väggen till vänster i bild

Jag hade tänkt att göra om köket lite, när vi är klara med allt annat. Tycker inte att ett supermodernt valnötskök passar i ett gammalt hus. Men föregående ägare har lagt mycket energi och pengar på ett måttbeställt kök som fungerar super, så jag vill inte riva ut det. Bara tweaka lite.


Lite som det här köket från Kvänum, måla om de släta grafitsvarta och komplettera med lite retro-handtag. Kakel istället för glas och kanske en ny ö med marmor för bakning. Ta bort spottar, byta snickerier.

Så köket ska få samma lister som i övriga huset, men ett kök mer åt 50-tal. Så vilken spis ska man ha?

Vi vill ha med glas på tre sidor för sittplatserna är i vardera ände av rummet. Så då passar inte de klassiska gjutjärnskaminerna. Som är så himla fina, speciellt Jötul F500 i brun emalj...

Kandidat 1. Austroflamm Glass. 
Österrikiskt flam-monster som säger "jag är eld!" 
Höjd 1.10, stora glasluckor. Nätt liten modell.


Kandidat 2 Jötul F 163
Norsk industridesign i härlig benvit ojämn emalj. 
1 meter hög med lite smalare sidoglas. Andas retro och väldigt söta ben.

Kandidat 3 Contura 850
Neutral, halvrundad. Rätt osynlig, lite rustik
1 meter hög med rätt stora sidoglas.

Den lilla vita är jag nog mest kär i, men jag undrar om inte Austroflamm ger mest eldkänsla. Conturan är ett vettigt val, den smälter nog in överallt. Men kanske lite tråkig. Priset är i stort sett detsamma så ingen hjälp där.