Säker el

Vi är inne i den lite långsammare fasen av renovering,  eldragning. Fräsa och knacka tegel för nya uttag. Och hitta vart de gamla trådarna går så att man kan dra om dom. Detektivarbete värdigt en Ture Sventon. Bjuder på den här roliga bilden av min make. 

Han hänger ut ur en vindslucka tre meter upp.

Eldfunderingar

15,7 grader i köket på morgonen. 22 grader uppe i sovrummen, samtliga radiatorer på max. Vi lider av ett felrenoverat hus.  Det går inte att "öppna upp till nock" i ett hus utan ventilationssystem. Bara så ni vet. Värmen stiger upp från trapphuset, bort från köket, upp på plan 2 och lägger sig att vila på loftet på plan 3. Sen bestämmer sig luften för att komma ner igen när den svalnat av, en kall ström rinner nedför trappstegen tillbaks till köket.

Vi ska göra om lite, så småningom, bygga igen, glasa upp, och så, men för det krävs en hel omplanering av köket. SÅ DET DRÖJER ETT TAG.

Så vi tänker installera en kamin för lite strålningsvärme, bygganmälan är fixad, nu behöver vi bara bestämma vilken. Bara.

Såhär ser köket ut när man står i trappen. Vi har faktiskt flyttat köksbordet till fönstret nu. Man ser det inte men över halva köket finns inget tak. Spottar, inga taklister, släta golvsocklar.

Murstocken = den vita lilla väggen till vänster i bild

Jag hade tänkt att göra om köket lite, när vi är klara med allt annat. Tycker inte att ett supermodernt valnötskök passar i ett gammalt hus. Men föregående ägare har lagt mycket energi och pengar på ett måttbeställt kök som fungerar super, så jag vill inte riva ut det. Bara tweaka lite.

Lite som det här köket från Kvänum, måla om de släta grafitsvarta och komplettera med lite retro-handtag. Kakel istället för glas och kanske en ny ö med marmor för bakning. Ta bort spottar, byta snickerier.

Så köket ska få samma lister som i övriga huset, men ett kök mer åt 50-tal. Så vilken spis ska man ha?

Vi vill ha med glas på tre sidor för sittplatserna är i vardera ände av rummet. Så då passar inte de klassiska gjutjärnskaminerna. Som är så himla fina, speciellt Jötul F500 i brun emalj...

Kandidat 1. Austroflamm Glass. 

Österrikiskt flam-monster som säger "jag är eld!" 

Höjd 1.10, stora glasluckor. Nätt liten modell.

Kandidat 2 Jötul F 163

Norsk industridesign i härlig benvit ojämn emalj. 

1 meter hög med lite smalare sidoglas. Andas retro och väldigt söta ben.

Kandidat 3 Contura 850

Neutral, halvrundad. Rätt osynlig, lite rustik

1 meter hög med rätt stora sidoglas.

Den lilla vita är jag nog mest kär i, men jag undrar om inte Austroflamm ger mest eldkänsla. Conturan är ett vettigt val, den smälter nog in överallt. Men kanske lite tråkig. Priset är i stort sett detsamma så ingen hjälp där.

Det är en revolution på gång!

Ambivalens, hur kul är det? Jag skulle vilja säga att jag avskyr vitt, att jag spyr på att 95% av alla nymålade väggar är vit. Att jag hatar vita kök med "lite värme" i form av trägolv och grått kakel. Men det hade ju inte varit sant. Vitt på vitt på vitt och in med vinterljus, den dallringen i luften och den kalla känslan. Men att det ska vara ÖVERALLT? Och hos alla?

Jag tänker att det är mycket vana, eller ovana vid färg, att man tror att det blir ljusare, att det blir mer flexibelt. Jag tänker att det är svårt att välja rätt färg så det är ju enklast med vitt. Jag tänker att man inte vill ta ställning för ett färgschema. Och att det svenska folket kollektivt alltid. måste. göra. samma.

Sen tänker jag att det är ungefär samma som ett mode som alla har. Först är det de trendiga snygga som har leggings. Som passar i allt, men ser det inte lite märkligt ut? Sen vänjer sig ögat och helt plötsligt har man ett par i garderoben utan att man vet hur det gick till. Sen efter ett år vaggar alla omkring i noppiga svarta saker, även dom med ben som hade varit finare i byxor. Eller kjol. Och då börjar man hata leggings. När alla gör lika utan att känna något eget. När hjärntvätten har inträffat.

Jag tror att detta provocerar mig allra mest för att jag envisas med att tro att alla människor har en egen själ, en kreativitet och kraft som hindras av detta, hjärntvätten. Sen blir jag lätt uttråkad. Jag gillar inredning på ett teoretiskt sett, och fascineras av tankar om "hemmet" och vad som är Fint och Fult, så alla dessa bilder som strömmar emot mig av mainstreaming får mig att vilja skrika. Släpp sargen och kom med i matchen!

Kritvita väggar och miljöer gör städgalna ännu galnare. Alla kuddar måste vara koordinerade och en enda pryl framme stör harmonin. Modernismen förutsätter förnuftiga och kontrollerade personer utan glitch. Om man även målar golven vita förutsätter det att endast kortklippta, blonda människor vistas i hemmet. Så är man lite glitchig och vet med sig att man kommer köpa udda prylar på loppis, slänga väskan på golvet och låta fjärrkontrollen ligga framme, kör kulör. Du kommer bli förlåten för allt.

Lite äggskal, neutral beige, varmgrå eller kallt grå. Steg ett för en "recovering NCS 0500-N-oholic". Så behöver man inte tycka att eluttagen, listerna eller kylen ser smutsiga ut. Eller leta efter rent VITA innerdörrar. Eller få psykbryt av oredan. Utan få en varm ombonad känsla. Mjaoo sa katten.

Beige, greige, grey. Kärt barn har många namn. Färgväljaren hos Farrow&Ball.

Sen, när man vant sig vid det och börjar känna att man har egen en smak, och märker att den dras åt sådant som inte visas i svenska inredningstidningar, kan man satsa på att faktiskt få det vackert.

Det är svårt att välja färg, att få den där bilden i huvudet att stämma överens med färgen på väggen. Ett bra val är att använda sig av kulörkollektioner, där grovsorteringen redan är gjord. Vilken som helst av dessa gröna och blå är fina väggfärger. Sen handlar det bara om smak, och att våga prova. Om man tröttnar? Såklart. Men det är rätt lätt att måla om, och en bländvit vägg måste också målas om vart tredje år...

Sen när man känner sig bekväm med det kanske man längtar efter att ge rummet en speciell karaktär.

Och börjar vi sen blanda in tapeter, ojojoj!

Jag tror att det lättaste sättet att inte tröttna på sin inredning är att gå mot strömmen. Det oreflekterade förstahandsvalet är troligen inte ditt eget. Det är troligen en trend som du sett överallt och som nu tagit sig in i ditt huvud om att det är så det ska se ut. Det finns inte bara ett rätt, vitt har sitt berättigande med, men jag kan inte tänka mig att 95% av alla i Sverige tycker samma. Egentligen. Nu börjar det bli lite trendigt att hacka på vitt, hatar trender men hoppas på att människor i Sverige också börjar leta efter sig själva, om det blir lite mer god smak att ha något annat. Mångfald är roligare än enfald.

Den vackraste vita färgen sen när alla målar marinblått? Äggoljetempera antik-vit från Ovolin. Den är så mycket mer än bara vit, temperans unika struktur gör färgen levande och den avvisar ingenting, alla får vara med.

Nu stänger jag igen Sydsvenskans helgbilaga "Hemma" och väntar till nästa vecka då jag återigen kommer få ett existentiellt inrednings-psykbryt.

Vinterträdgård i tornrummet

Olivträd, myrten, rosmarin, kamelior och t o m timjan. Bergianska trädgården i Stockholm har ett stort växthus/vinterträdgård där de vårdar exotiska växter från olika världsdelar. Det har blivit lite av en jultradition med ett besök dit på lillejulafton. Fika omgiven av aromatiska dofter medan man tittar ut på djup snö. 

Jag har längtat länge efter att få ha en plats med lite av den känslan, att ha ett rum med 5-10 grader celsius för övervintring av dessa växter. En lite kylen plats där man kan sitta och sniffa. En vinterträdgård helt enkelt. 

Nu är det ju där med att bygga ett sådant inte helt enkelt, eller billigt, så det har inte blivit av. Men jag har fått en tanke som är relativt genomförbar, att skapa en illusion av en vinterträdgård! Så nu kommer här en tanke under kategorin galna idéer som man aldrig vet hur dom slutar.

Tornrummet har bara tre väggar. Den fjärde är den här. Tidigare stack den ut från fasaden men 1915 byggde de ut huset under den. Vi kallar den alpstugan eller verandan i luften.

Jag funderar på glasa upp en vägg i öppningen mot den, så att det blir en svale, som det heter på äldre ritningar, eller ett sk sun room.

Idéen är att man kan sänka temperaturen här, precis som på en inglasad balkong, så att det blir gynnsamma förutsättningar för medelhavsväxter.

Det blir inte så stort, 1.20x3.30 men det blir plats för ett litet olivträd, några krukor och en liten fåtölj.

Glasvägg in mot rummet gör att ljuset fortfarande kommer in, en del av sommarvärmen kommer förhoppningsvis dämpas av detta också. Man får nog komplettera med lite ljusrör.

Lägga kalksten på golvet och sätta Morris-tapeten 'fruits' på väggarna och i taket för att förstärka känslan. Ett litet sagorum helt enkelt. Gäller nu bara att fundera på hur den där glasväggen kan byggas billigast och snyggast... och om det är mest galet eller galet bra. Samtliga bilder från www.houzz.com.

Ta ner tapeter del II

Oh ja ja ja! Det fungerar alldeles utmärkt. Tapeten åker ned fastlimmad på plasten. Lite småflagor kvar men inte värre än att duscha och skrapa bort lite lätt med spackeln. 

Väggen ser rätt ok ut. Fönsternischen med, jag kan faktiskt inte för mitt liv förstå varför de valde att väva när det bara är att slipa lite och måla om. Intressant att hitta rätt bruna nyans, varmbrunt ådrat.

Det tog mindre än en halvtimma att ta ner plasten, och så lättstädat sen, bara rulla ihop och lägga i soppåsen. Inte helt klar med sista skrapningen på sista väggen, men totalt tror jag det blir en fyra timmar med applicering, neddragning, borttvätt av lim och lite spackelskrapning. Framförallt att man slipper det psykande skrapmomenten. Jag avskyr ljudet av spackel mot blöt puts.

Ta bort tapeter

Väggarna i huset är massiva tegelväggar, fint putsade, tapetserade och spacklade i olika omgångar. Generellt tycker jag inte att väggar behöver vara perfekta, mönstrade tapeter får det mesta att försvinna. I det här huset har dock det kritiska antalet tapeter på en vägg uppnåtts, eller så är bara väggarna väldigt fuktiga, för att istället för att fukten vandrat vidare har den på många ytterväggar fått tapeterna att släppa. Om man borrar i väggen så får man också en rolig stund när putsen pulveriseras.

Så vi tar bort tapeter. Vanligen med en blomsterspruta som man kan pumpa upp trycket i och spraya en längre stund utan att få kramp i handen, men i tornrummet tänkte vi nu testa varianten med tapetklister.

Man tar en burk tapetklister, som har en massa superegenskaper som inte behövs för detta ändamålet,

snittar några raka linjer med en mattkniv i tapeten så att det suger in ordentligt, gör inte rutor av det för då lossnar inte hela fina sjok. Rolla sedan upp flödigt med klister på väggen. Flödigt, det räcker långt ändå.

Ta fram en rulle plast, eller täckfolie som det det heter, och sätt upp våder på väggen. Stryk ut luftbubblor ordentligt och snitta runt eluttag, om det torkar fungerar det inte.

Då ska det se ut ungefär såhär. Nu är bara frågan hur det kommer bli efter 24h väntan....

Tornrummet

Vi har ett rum kvar på övervåningen som inte är renoverat. Det går under namnet tornrummet. Anledningen till det är att rummet är beläget i något av ett torn. Det syns inte inifrån men väl utifrån.

Utifrån

Inifrån

Utifrån

Inifrån

Som vanligt så är det svärmors bilder vid inflytten som får agera interiörbilder. Man tänker ju inte själv på att ta bilder på sina tråkiga rum.

I tornrummet har vi alltså ett par fantastiska fönster, målade i mahognyimitation. Det är, trots brunheten, inte ett 70-talsmode utan originalkulör. Fönstersmygarna är nämligen ådringsmålade i samma kulör. Bara att kika lite under väven så är den där. Golvsocklarna har under den vita färgen samma brunröda. Och golvet är en mönstrad, lackad masonit. Under det där vansinnigt praktiska och fula parkettgolvet alltså.

Nu har de ju inte varit så försiktiga när de målat om rummet, så vi får se vad man kan återskapa, men det är tämligen unikt så vi vill gärna ha kvar det. Tänker fernissa eller liknande.

Så det blir väl det vanliga, skrapa tapet, putsa om lite och måla. Tapeter har det ju visserligen alltid varit, men jag misstänker att de nog också alltid varit bubbliga tapeter. Jag föredrar blommiga. Vill dock gärna äntligen få bruk av mina Pomegranate-tapeter (eller fruits som de heter nu), så jag funderar på att sätta upp några våder inne i burspråket. Den konstruktionen är nämligen gjord av trä.

Annars är jag inne på en turkosblå färg som jag tror fräschar upp mot det bruna. Kulör 4-230 enligt vad Ovolin tror.

Matsalen slutförd

Matsalen har under året gått från att vara en avlång mörk matsal, med 80-tals valv och panel, med blank snickerifärg överallt till att bli återställd och vacker. Vi rev 50-tals väggen, skrapade färg i hundra år, skrapade taket, tvättade ner all limfärg och kalkputsade om allting. Lite ny el blev det också. Nu är det äggoljetempera på väggen så putsen klarar sig bättre, färgsatt i en typisk sekelskiftesfärg, linoljefärg på alla snickerier och vitkalkat tak.

Det vi inte har gjort är lagt nytt golv, istället blev det en liten uthyrningslägenhet med ett kök. Och Arlövs minsta WC med duschkabin.

I julhelgen när hyresgästena var borta passade vi på med det sista, måla lister, lite täcklock, sätta dörrfoder och sånt som alltid blir kvar. Vi kom inte helt imål dock. Vi saknar en 5 cm bred remsa renoveringsgips och hornbach var stängt på nyårsdagen, så det får bli till påskpresent. Det var nog första gången någonsin vi höll tidplanen, även om det var på håret.

Möblerna ser ut som dockmöbler, men de är i naturlig storlek.