Karin (Carl) Larssons blåa

Någon verkar någon ha målat med Larssons färger härhemma. Ja, det är väl inte deras pigment precis, men det är samma som på färgtrappan från Ovolin. Pärlsponten i skrubben och trappan och trappräcket hade jag redan sett var fint isblå. Och matsalen var ju mörkblå. Limfärg för de antikvarier som hävdar att limfärg det hade man bara i taket. Så då vart jag ju lite nyfiken. Hur ser resten ut? Och började peta bakom lister och lösa tapeter. Av 7 rum med färgrester kvar var 3 mörkröda och 2 mörkblå och 2 ljusblå. Och verkligen helmålade, lister, vägg OCH dörr.

De har alltså målat hela huset i den mörkblå, den isblå och den mörkast röda som man kan se här på Carl Larsson kollektionen. Ärligt Fru Råberg, gick du totalt loss? Jag är lite sugen på en matsal med den turkosa i mitten. Jag är inte lika galen som Fru Råberg men å andra sidan har jag ju inte 9 barn.

Lilla Hyttnäs kommer till Skåne

Slet mitt hår, och internet, igårkväll med mina försök att hitta fotografier eller bilder från interiör ca 1910-1915. Jag var ute efter att förstå väggfälten i vardagsrummet. Visst, man ser att det varit någon slags hylla eller list där, men hur har den använts? Och hade de tapet ovanför? Den blå färgen fortsätter ner till golvet. I mitten på väggen satt det något. Väggen med fönster var även den blå, men någon har lagat och putsat om den.

När det slog mig, det mest avbildade och stilbildande huset i Sverige? Just det, Carl och Karin Larssons gård Lilla Hyttnäs i Dalarna. Det tog inte många sekunder innan jag hittat inspiration. Kanske var fälten en hylla för porslin? Notera höjden på fälten och den klara färgen nertill och ljusa över hyllan

Till höger satt en hylla till, i innerhörnet får man en otroligt skarp bild av hur profilen såg ut. Troligen var hyllan blå, eftersom väggen målades efter att hyllan satts upp. .  

 Bilden nedan visar liknande fönster i en vacker klarröd. Jag skulle inte hålla det för osannolikt att våra fönster en gång hade blyglasfönster. Hylla på en del ställen och list på andra. Och lite schablonmålning...

Jag kan nog tänka mig att 1914-1915 när de inredde denna blå matsal så hade idealen ändrats till den nya ljusa, klara stilen som Larssons och Ellen Key förespråkade. Jag känner mig inspirerad och tittar på Ovolins Carl Larsson färgserie....

Gone with the 80-ties

18.10 Middag avdukad och arbetskläder på. Beslut taget att panelen ryker. 80-talet hade sin charm men jag står inte och slipar och linoljar pressad spånskiva..

20.30 Panel nere och utlagd på blocket. I nedre högra hörnet på kan man nästan höra "bom!" som det lät när putsen rasade ner.

Om man tittar riktigt noga i innerhörnet så ser man profilen efter den vägghylla som är förklaringen till de mystiska vita fälten i det blå. Jag är rätt sugen på att göra nåt liknande, men har inte förstått riktigt vad de hade över den blå väggen, tapet? Detta gjordes ca 1915 när de byggde ut matsalen. Tänker att det måste varit en bård av någon typ överst för att få avslut mot hålkälet i taket, annars dras ju taket ner väldigt långt på väggen.

Pelare, tegel och rosor

Har sedan vi flyttade in i ett tegelhus blivit mer och mer besatt av tegel. Munkförband, brända fogar, kalkbruk, hårdbränt marktegel, fiskbensmönster och gotiska valv. Det är en estetisk värld så kompakt och hård, men med så många skiftningar och uttryck.

I Sverige har teglet varit på väg ut, det mesta vi ser nu är ensartad fasadtegel med dill-fogar. Men i Danmark lever kärleken till leran fortfarande kvar, offentliga parker och torg får vackert marktegel i nya uttryck. Petersen tegl har inspirerande bilder som får en att tänka att 800kr per kvm är väl inte så blodigt, varför inte lägga en 30 meter lång gång med rose-färgat tegel i fiskbensmönster. Eller en kolsvart på högkant...

Det är något att drömma om, men just nu är jag på jakt efter billigt rivningstegel till att bygga pelare. I Gertude Jekylls och Lutyens trädgårdar, som Hestercombe och Munstead Wood, kan man se vackra pergolor med tegelpelare

Lutyens använde sten i trädgården för att bygga pergolor, trappor och dammar och därigenom binda ihop det med huset. I Hestercombe ligger Pergolan som en avskiljare och inramning mot ett fantastiskt böljande landskap. I mitt fall blir det ett sätt att visuellt städa upp en stökig tomtgräns. På ena sidan blir det öppet mot gräsmattan och mot grannen tänkte jag låta murgröna klättra upp på en spaljé och bilda en halvgenomsiktlig häck. Utan behov av häcksax.

En annan fördel med tegelpelare är att man kan återanvända det som inramning till en veranda och sittplatser. Ovan ett exempel på en lätt väderskyddad konstruktion.

Inte helt förtjust i den kvadratiska formen på denna sittplats, jag vill gärna ha det lite mer rektangulärt och med en tätatare bakvägg, men planteringstrappan är en fin idé för att gömma en sockel.

Jag vet inte om jag älskar något i trädgården så som rosor som klänger mot tegel.

Alla hjärtans trägolv

I samband med att vi gjorde ett badrum på övervåningen flyttade vi en mellanvägg mot ett sovrum. Vi hade tänkt inreda det som en klädkammare så en meter mindre gjorde inte så mycket. Vi beställde golv våren 2011 och putsade om väggarna och lagade taket.

När vi gifte oss i somras så flyttade vi in i rummet för att få plats med alla gäster i huset. Min svägerska städade av det och skrubbade bort kletet från fernissan, men man kunde inte stå still för länge för då fastnade man!

Det var ju bara det att rummet var så tyst och litet och mysigt att vi inte hade lust att flytta ut. Vi funderade på att låta det röda golvet vara kvar, men det var för många bitar som saknades, knarrigt och klibbigt, och det andra golvet kan ju även det målas om man vill.

Så det var sommaren 2011 och det har stått ett halvår utan lister men när jag kom hem på alla hjärtans dag så hade min flitiga älskling lagt in det nya golvet. Taklampan är en kreation av min fiffiga svägerska som gjorde vårt rum riktigt romantiskt med tyll och rosa sidenband. Är inte så mycket för sånt i den vanliga inredningen, men i ett sovrum är det rätt passande att hylla kärleken! 

Lister målas med Ottossons gräddton, som är en fin förlåtande kittvit.

List före färgskrapning

En strykning kvar

Har inte bestämt vilken färg jag ska ha i slutstrykningen på väggarna, men jag tänker att när alla sovrummen på övervåningen är grundmålade så beställer jag hem tre temperakulörer och tar det i ett svep. Vill känna efter lite först. Satt i sofforna på Norrgavel och kände efter i Söndags. Det är rätt trevligt att välja färg.

Klinker

I tvättstugan och hallen har vi tänkt att lägga klinker. Jag funderar också på att lägga det i köket, för att få golvvärme även där. Tankarna går till svart-vit rutigt, terazzo-plattor som i gamla trapphus.

Jag tycker också de mönstrade plattorna är så väldigt vackra med sina livliga färger, men tänker att det kan bli lite fel känsla för huset. Har sökt efter tidsenliga mönster och det finns ju en del inspiration. Om jag ska ha det i köket kan det dock inte vara alltför mycket "hall" eftersom det är rätt öppet mot matsalen.

 I Gaudís casa batllo finns ett klinkergolv i grått och vitt med blommor som är mycket sött.

Men det här golvet med jugendslingor från Replicata är helt fantastiskt....

Är riktigt sugen på att iallafall använda bården. Priserna i euro är också halva priset mot motsvarande i Sverige, men då får man nog planera en liten inköpsresa till Tyskland. De har också helt paralyserande vackert jugendinspirerat kakel. Replicata är väl värt lite browsande.

Gamla bilder II

Men är det.... ja det är ju huset! Via en bekant har huset hittats på en sida på facebook, den tidigaste och bästa bilden vi sett hittills. En veranda! Och en balkong! Och huset var vitmålat redan 1925!

Familjen Råberg på bilden flyttade in 1920, och fick till slut 9 barn födda mellan 1905 och 1922. Huset kallades då huset på Heden, eftersom det var det enda som fanns därute.

Verandan är för övrigt väldigt lik de skisser vi gjort för entréverandor på andra sidan. Men är det inte locklistpanel på alpstugan?