Barnens trädgårdscafé

Efter funderingar från barnen har "ekologiskt" utgått. De känner inte att de kan garantera att allting som säljs är ekologiskt, speciellt med tanke på att det ska säljas en hel del godis.

Det var en härlig och kall helg, en riktig byggarhelg även om det var svårt att hålla värmen uppe på barnen. En del av byggandet fick ske inne i orangeriet.

Vi har skruvat trall i veckan, i lördags morse var jag uppe innan frukost och drog i den sista halvan trall.

Vi behövde ju höja ståhöjden till 160 cm åtminstone, så maken snickrade till en sockel. Efter att han fått i sig lite morgonkaffe. 

Barnen hjälpte till efter förmåga och var stundtals rätt idylliska. 

Söndag eftermiddag var tak och alla detaljer på plats, men då var jag ensam kvar ute i 4 plusgrader. Testade att såga till lite pärlspont att täcka sockeln med, det kan nog fungera men behöver modifieras lite.

Såhär långt hann vi i helgen, jag gillar det. Fortfarande diskussioner om placeringen är optimal, men vi har det såhär nu ett tag så får vi se hur leken utvecklar sig.  Dörren ska förlängas på något bra vis, ser lite avklippt ut just nu. Makens lösning på sockel blev grym, påminner lite om glasverandan på huset. Sen ska sockeln målas, ska bli kul att välja färg till det. Linoljefärg finns ju inte i turkost exakt. Ta med ett plastfönster till Ottossons och fråga om de kan färgmatcha det!! Kan tänka mig reaktionen =)

Fönstren var väldigt kritvita och lös upp lite väl så efter diskussion så sprejade jag och Mille dom blå, och off-white på fönstret i dörren. Vi har rätt många sprayflaskor hemma, men kul att vi hittade en som passade så bra. Alla plasthandskar hade magiskt försvunnit så jag sitter och skriver med turkosprickiga naglar....

 Bakom huset är serveringen, och en plats där man kan sitta och vänta på sin beställning. 

 Vilket vi fick testat när barnen skulle till skolan imorse. Huset är tillräckligt stort för två barn med gigantiska ryggsäckar. Hoppas på soligt i eftermiddag så att de kan fortsätta leken och släpa ut allt som de tycker hör hemma. Jag kommer säkert få suveränt fika när jag fortsätter med odlingslådorna, staket, grindar, skyltar, någon form av markläggning. Känns som att jag skaffat mig en kolonilott i min vanliga trädgård!

Det fick plats med en hel del grejer, men det behövs krokar och hyllor därinne.

En härlig meny fixades, rostade kor känns som en given signatur-rätt och ett nytt namn på rostade mackor.

Jag röjde en hylla i förrådsbygget, så att man kan ställa in alla sakerna där när de inte används. För Emil så var det nog bästa delen med bygget, ett stort skafferi. Skönt att allt är så flexibelt än så att det går att anpassa till barnens lek och idéer.

Barnens ekologiska trädgårdscafé

Både jag och barnen gillar fantasilekar. Jag att planera för dom och barnen att leka dom. Speciellt sälja saker är en av deras favoriter. De är ju lite större (längre) nu men jag är fortfarande sugen på lekstuga, så jag beställde en. Det är mer en food-truck än en lekstuga man kryper in i, men jag tror att det passar dom alldeles utmärkt. Namnet "Barnens ekologiska trädgårdscafé" har de kommit på själva, 

Något såhär hoppas jag att den ser ut. Lägsta takhöjden är 110 cm så den behöver höjas rätt ordentligt, men jag tror det blir kul. 

Det här är ytan mellan stora rabatten och grannen. 

 Det röda, halvfärdiga skjulet är vårt som vi bar över från en annan granne (i delar, och vi fick lov att ta det) och trädet till höger står i tomtgränsen. Mängder med murgröna och ett litet plommonträd, men annars är det mest stök här. Soligt söderläge dock och nära uteplatsen.

Jag tänkte ha några planteringslådor för barnen att odla i, lite bättre läge här i full sol. Jag vill gärna ha symmetrin men också ordentligt med plats för stolar och bord till caféet.

 Och den här gungan ska ju sparas. Såklart!

Maken i full gång att montera huset. Även om han är kort så syns det att det är lite låg takhöjd. Virket är också extremt klent så vi kommer få förstärka väggarna lite också. Kidkraft har suveräna leksaker i trä, pirathuset och piratbåten vi har är guld, men denna känns lite tunn och plastig. Som gjord för lite uppgradering. 

Jag och dottern började med att snickra kökslådorna, lättare att planera när man se storleken på grejerna. Mille börjar blir riktigt duktig med skrivdragaren, hon skötte det i stort sett helt själv. Jag tog de sista när hon började bli trött i handen. Sen började vi röja undan. 

Blev en ordentlig hög med murgröna!

Barnen hjälpte till för fulla muggar, flyttade sten, krattade ihop löv och räddade maskar. Det blev så stort helt plötsligt.

 Kökssoffan som vi aldrig fick iväg till erikshjälpen, inte gick att sälja/skänka och som spenderat vintern ute ska nu få nytt liv som blåbärsodling. 

Sen fick vi lite korggrillning och marshmallows i solen. Vindstilla och gött. Marshmallows med chokladdipp!

Till slut bestämde vi oss för att ha lådorna på rad bakom stora rabatten, och placera lekstugan på trädäck. Spaljéerna visar var huset kommer stå. 

Vi höll på till kl 4 på söndagen, men då var det rätt kallt och vi lyckades inte få betongplattorna riktigt ivåg, så vi gav upp och gick in och spelade Jenga istället.

Nästa steg blir att få ordning på stenarna och skruva trall. Kul, vi måste vara den sista trädgården i skåne utan någon form av trädäck, skönt att det snart är löst =)

Barnrum

/Nedan är ett inlägg från December 2016 men som inte publicerades, känner att jag är redo att lägga upp det nu! Skrivet två månader innan vi fick resebesked och äntligen fick träffa våra barn/

Vi har väntat i sju år på barn, men nu är det väldigt nära. Sedan 2009 har det mesta i våra liv kretsat kring utredningar, behandlingar, hopp och besvikelser. Och en och annan riktigt stor sorg. Men nu är vi så nära att vi knappt vågar säga det, rädda på ett vidskepligt sätt att om vi glädjer oss för mycket kommer även detta försvinna.

Vi har stått i adoptionskö sedan 2012 och i April i år fick vi bilder på ett syskonpar och frågan om vi ville skicka ansökan till att bli deras föräldrar. Ja! Nu har vi väntat i sju månader på besked om att få resa och att ta hand om dessa. Hjärtekrossande att bara gå och vänta när våra barn växer ännu en dag utan oss. Ännu en sak i kategorin härda ut utan att förlora sin livsglädje. Jag känner att jag har väntat på glädje tillräckligt länge, jag vill inte lära mig fler nyttiga saker och växa mer i min karaktär. Jag vill inte hitta mer ljusglimtar i vrårna, jag vill att ljuset ska tändas i taket! Jag skulle vilja säga att vi har fokuserat vår energi på att förbereda oss och njuta av detta, men det är en viss skillnad att vänta barn från magen och vänta på barn som redan finns. Varje dags väntan är en dag till utan att vi kan börja vår anknytning, när de inte får lära sig om trygghet och kärlek. När vad som helst kan hända dom och de kan få fel bild av hur mycket uppmärksamhet och omtänksamhet de är värda.

Så det har tagit väldigt lång tid för oss att få i ordning ett barnrum. Vi är i vanliga fall extremt snabba på att ta beslut och härja, vi bara kör. Barnrummet är i vår fd klädkammare, det var inget som behövde renoveras egentligen, om man bor i ett gammalt hus där allt renoveras ner till stommen, och lite till, så är lite spackling och målning ungefär som att bädda sängen. Det tog oss två månader att tömma rummet och flytta in garderober i ett annat rum. Två månader! Jag tror aldrig mina lådor och hyllor har varit så utrensade och välsorterade. En amatörpsykolog hade kunnat dra slutsatser om kontrollbehov när man inte kan kontrollera sitt liv. Den hade inte haft fel.

Men det började vända efter målningen, (äggoljetempera från ovolin såklart, pärlemor). När vi började fylla rummet med giftfria sängar, ekologiskt sänglinne, böcker som vi köpt på oss och våra gamla klassiker. Huden blev skörare, glädjen och förväntningarna började bubbla upp, som tårar ibland eftersom rädslan också kom med upp, men oftast som en härlig energi. Jag började tillåta mig själv att fantisera om hur vi skulle sitta här och bygga lego och läsa böcker, prata om dagen och våra favoritfärger. Inte skapa för starka bilder och personlighet och intressen, men våga sig ut lite på den tunna isen ändå, bestämma sig för att lilla M tycker my little pony är roligare än barbie, och att lille M gillar rymdlego bättre än piratlego. Fundera på hur mycket genusneutrala leksaker i trä (som man själv hade föredragit) passar till de här barnen som redan är stora nog att ha sina åsikter formade. Kompromisserna och självtvivlet har redan börjat i min föräldraroll. Härligt!

Efter att väggarna målats med en vända äggoljetempera var det mest lite inredning. En hylla i massiv trä från ikea fick bli grunden till ett skrivbord.

Sockeln till hyllan återanvändes som stöd för bänkskivan. Grå äggoljetempera, en av kulörerna som de har på Norrgavel. /Då 2016 hade de småburkar i butiken, men det har de tyvärr slutat med nu./

En ekbänkskiva fick snickarna lägga på. Vi lät dom ta hand om en hel del småfix samtidigt. Jag fick måla som vanligt =)

Lite lådor från Alice & Fox och från Rice. Plastfritt så gott som det går i sovrummet.

Ekosängar från IKEA, rättvisemärkta och diverse annan märkning på sidentäcken och sidenkuddar, linnesängkläder från Norrgavel. Låter kanske lite galet men jag har väntat rätt många år på att fixa detta, så jag tycker det är ok att gå overboard!

Finns en hel del lego i lådorna, får nog bli ett legobord =)

I klädkammaren ställde vi in barnens garderober. Så praktiskt att ha allas garderober i ett rum!

/Tillägg, såhär bra funkade det med barn i rummet!/

Pausfågel flygit iväg!

Trodde att jag skrivit ett litet meddelande om paus, men det hade jag glömt! Kom på det nu när lusten att renovera och bygga kommit tillbaka.

Vi blev föräldrar till en 5- och 6-åring i Februari 2017, och sedan dess har jag inte haft en tanke på hus eller trädgård. Men nu, i takt med antingen tillräckligt stora barn eller kanske bara mer vana vid familjeliv, har den delen börjat komma tillbaka. Märkligt hur det fungerar men nu studsar det i neuronerna.

Jag tänkte faktiskt anmäla mig till tusen trädgårdar i sommar, 28 Juni, och så har vi börjat riva den gamla altanen. Härligt med projekt säger jag nu, tänker försöka att inte ångra mig!

Kan detta bli något månne?

Lister - ja!

Finns det något bättre än när listerna kommer upp? Jag brukar spara på det så länge som möjligt för att verkligen kunna suga på karamellen. Samma med sista strykningen, ofta hinner jag flytta innan jag gör den.

Eller hur, kan man inte ändra på sina brister kan man omvandla dom till dygder!

2010 rev vi en vägg mellan ett gammalt kök och ett sovrum för att få till ett bra badrum, väggen flyttades 50 centimeter. Låter lite men det var skillnaden mellan en ångbastu man kan sova i och en liten dusch. Vi har haft möjlighet att skrubba bort allt dammet med råge.

Den grå väggen är sovrummet, listen markerar vart vi satte den nya väggen mot badrummet.

2011 fixades väggarna, det revs ner tapet, lagades, putsades och målades väggar och fixades någon spricka i taket.

Sen la Stefan in ett golv 2012. Och jag stod i ett rum och skrapade färg från listerna och målade dom. Rummet var sedan vårt sovrum ett par år tills det blå rummet blev klart och vi flyttade över dit istället. Över mellandagarna 2014 målades väggarna med grön äggoljetempera och golvet vitlutades och vaxades

Och 2015 kom och gick och det kom eluttag på plats.

Och 2016? Vad hände i lilla sovrummet då? Wait for it...

Nu är listerna på plats! Två timmars arbete, med tillsågning och spikpistol, en timma målning av den nybeställda listen som saknades, och en timma målning på plats av den allra sista strykningen.

Dessa lister har varit med om en del, men det bevisar bara att det inte behöver vara perfekt, man ser inte skavankerna när man är i rummet.

 Listerna bär spår av när det installerades radiatorer.

Denna gröna väggfärg är min absoluta favorit, är så vacker i alla ljus. 

Sen eftermiddag eller tidig morgon, lika fint.

Men det är ingen som behöver oroa sig, vi har lister kvar som saknas i andra rum så vi måste inte flytta om vi inte vill.

Heltäckningsmatta - ett nytt äventyr

Känner att det börjar spåra ur lite detta, men vad gör man inte för sin älskade. Heltäckningsmatta? Jag?

Hela den här historien utspelar sig mellan nyår och trettondagen. 2013. Känsligt det här med heltäckningsmatta, men jag är redo att bekänna, berätta om den kompromissade renoveringen.

Tanken var ju "100%" i klädkammaren, som vi började använda 2013. Kanske ett slitet uttryck, men det blir oftast något kvar när vi är klara. Klara typ. Vi har inte riktigt den där oförsonliga läggningen som krävs för att göra något perfekt. Funktionen finns där, då är det väl bra? Jojo, men livet är ju inte bara funktion. Det är ju så himla mycket trevligare när det är klart.

För att ta det där sista lilla struliga, då behövs energi, målordet är 100%. Doslocket ska tapetseras och sättas upp, sista biten som det inte fanns list kvar till får lösas banne mig, man får lov att bestämma sig vilka klädstänger man ska ha. Med 100% i huvudet och en helg att göra det på får man lite eld i baken och slutar krångla med invecklade lösningar.

Så det var i den sinnesstämningen som jag lät mig övertygas om att heltäckningsmatta var lösningen på våra problem.  Och det blev faktiskt riktigt bra.

Rummet som vi inrett till klädkammare var tidigare målat i tomatrött och fuchsia. Listerna nerkladdade med färg och tapetkanter och med ett björkimiterande slitet klickgolv. I fönsternischerna rutig väv. Men det var stort och ljust, orginal-lister på de flesta väggarna och söt stuck i taket. Och tapeten satt rätt bra på väggen.

Före

Osannolikt nog hade min nya sambo ett påslakan som matchade perfekt

Det var inte läge att värmepistola golvlister i 40 timmar och måla med fin linoljefärg, skrapa taket eller riva ner tapeter och putsa om. Vi målade om väggarna, gipsade igen ett dörrhål och satte upp en tapet på den väggen, och gipsputsade fönstersmygarna och bakom elementen. Och började använda det som klädkammare. Jag hade fortfarande lösa klädställningar eftersom jag inte ville ställa in något innan golvet var klart.

Men nu alltså, golvet måste fixas för att få det helt klart, kanske fanns det fina målade golvbrädor under klickgolvet och masoniten?

Nej. Bara ett dragigt underlagsgolv. Hopp. Vad gör man nu då sittandes med en skiva masonit i handen? Förhandlingsläget är sämre än vanligt. Jag hade fått tillåtelse att starta projektet om jag lovade att det skulle vara ok till första arbetsdagen. Det är ju där vi har alla kläder och kaos är ingen bra start på ett nytt arbetsår. Inte läge att fortsätta riva masonit och beställa hem furuplank.

100%

I desperation börjar jag rabbla upp alla golvtyper man kan lägga på ett masonitgolv. Inget av dem ok i min snäva världsbild förutom möjligen linoleum. Maken -Heltäckningsmatta, det vill jag ha, det hade mormor! Gud så mysigt, mjukt och varmt!

Jojo. Ivägsläpad till matthuset under larviga protester resignerade jag slutligen.

Och det blev så bra! Heltäckningsmattan var aningen tung att lägga, svårt att flytta något som man står på, men vi fick det på plats.

Två skåp från ikeas fyndhörna blev en liten vika-tvätt ö.

En affär som stängde ner reade ut konsolerna, lite för shabby chick för min smak men så perfekt att de hade plats för en klädstång! Maken fick ett par användbara meter att ösa in kläder på.

Badrumsmöblerna från svedbergs, som vi förvarat i källaren till badrumsrenoveringen på bottenvåningen som kanske aldrig blir av, passade bra bredvid linneskåpet.

Klädhängaren från hallen som inte fick plats när vi flyttade ytterdörren är perfekt att hänga halsband på. Snickrade till en hylla av golvplank till handfatsskåpet, och ett par hyllor till det inbyggda linneskåpet. Det lilla hålet var tidigare en balkongdörr till en sedan länge försvunnen balkong.

Fastän golvet är mörkt så är det ett riktigt fint ljus härinne. Takbelysningen behövs vintermorgnar men för det mesta så räcker dagsljuset.

På den här väggen blev det hyllor, stänger och en öppen garderob. Tankar förekom om platsbyggd men en enkel garderob i verkligheten är bättre än en vacker i fantasin. Iallafall om man inte är förtjust i att ha alla sina kläder i en hög på golvet.

Stänger hittades på hornbach, sen var det bara att köra en utrensning av kläder och så var det klart! (eller, klart och klart, klädhögen gömmer den saknade listen)